Försäljningsprocessen

Att som entreprenör sälja en verksamhet som man varit med och grundat kan för många vara det ultimata målet med företagsresan, medan det i andra fall kan vara motiverat för att hantera olika former av problem som uppstått i ägarkretsen. Oavsett anledning kan processen fram till en försäljning kännas främmande och betungande på grund av att man som säljare inte vet hur processen normalt går till. Texten nedan är avsedd att ge en översiktlig genomgång av de olika momenten i en försäljningsprocess. Genomgången tar främst sikte på en aktieöverlåtelse, men flera av momenten förekommer även vid andra transaktionsstrukturer, exempelvis inkråmsöverlåtelser. I praktiken är de olika stegen mer komplexa och innehåller fler moment, men avsikten med texten är att ge en övergripande bild av de olika stegen.

På MORE Evander stöttar vi entreprenörer som vill sälja sina verksamheter genom hela processen.

1.      Förhandlingsfasen

Som säljare kan man i ett inledande skede antingen kontaktas av en potentiell köpare eller själv söka upp potentiella köpare. För att möjliggöra en effektiv förhandling är det vanligt att parterna i detta skede ingår ett sekretessavtal i syfte att kunna utbyta information om bolaget som är föremål för försäljningsdiskussion. Baserat på informationen förs ofta dialoger om hur affären ska genomföras, exempelvis genom aktieöverlåtelse eller inkråmsöverlåtelse, och den potentiella köparen presenterar ofta ett indikativt bud på verksamheten.

Efter de inledande förhandlingarna ingår parterna normalt en avsiktsförklaring i syfte att reglera principerna för affären. Som huvudregel anger parterna att de kommersiella villkoren i avsiktsförklaringen inte är av juridiskt bindande karaktär och därmed inte innebär någon förpliktelse för parterna att fullfölja affären. Det är dock vanligt att vissa delar av avsiktsförklaringen är bindande, exempelvis bestämmelser om sekretess, kostnadsansvar och en exklusivitetsperiod där säljaren förbinder sig att inte föra dialoger med andra aktörer om en försäljning.

Avsiktsförklaringen kan också i vissa situationer innehålla ett så kallat ”term sheet”, som anger de villkor parterna avser ska regleras i aktieöverlåtelseavtalet. Syftet med att inkludera ett ”term sheet” är att på ett tidigt stadium inkludera de tilltänkta villkoren för det bindande aktieöverlåtelseavtalet, och därmed korta ner processen för förhandling av aktieöverlåtelseavtalet. I gengäld leder det ofta till att principerna för villkoren förhandlas redan i samband med ingåendet av avsiktsförklaringen. Även om avsiktsförklaringen är ett dokument som i huvudsak inte innebär några förpliktelser för parterna, är det av stor betydelse att dokumentet utformas med omsorg för att skapa tydlighet kring formuleringar i dokumentet och för att säkerställa att innehållet faktiskt avspeglar respektive parts förväntansbild.

2.      DD-fasen

När avsiktsförklaringen är undertecknad av parterna inleds ofta en fas där köparen genom en due diligence genomför en företagsbesiktning av målbolaget som ska förvärvas. Beroende på vem köparen är kan denna fas upplevas som intensiv för säljaren. Köparen förser säljaren med frågelistor över information som köparen vill få del av på ett strukturerat sätt. Informationen tillgängliggörs vanligtvis i ett datarum, där åtkomst, behörigheter och informationsflöden kan kontrolleras. Dessa frågor brukar relatera till bolagets finansiella och skattemässiga förhållanden, juridiska frågor samt operativa och kommersiella delar.

Syftet med genomgången från köparens sida är att få en möjlighet att identifiera dolda risker samt att värdera bolagets finansiella status. Granskningen används också för att bekräfta de antaganden som ligger till grund för köpeskillingen. Eventuella upptäckter som görs regleras sedan i aktieöverlåtelseavtalet exempelvis genom justering av köpeskillingen, villkor för tillträde, garantier eller säljarens ansvar.

I DD-fasen gör köparen också ofta en utredning för att bedöma om transaktionen är föremål för anmälan enligt lag (2023:560) om granskning av utländska direktinvesteringar, eller om transaktionen kräver andra former av myndighetsgodkännanden. Om ett godkännande krävs behöver detta normalt hanteras som ett villkor för att affären ska kunna fullföljas.

3.      Avtalsfasen

Parallellt med att köparen påbörjar arbetet med företagsbesiktningen brukar parterna regelmässigt påbörja förhandlingen av aktieöverlåtelseavtalet. Avtalet består i grova drag av en överlåtelseförklaring, reglering om hur köpeskillingen ska betalas, åtgärder som ska vidtas innan, på och efter tillträdesdagen, en garantikatalog samt ansvarsbegränsningar.

De delar av avtalet som i detta skede förhandlas mest intensivt brukar vara garantikatalogen och ansvarsbegränsningarna. Garantikatalogen utgörs av en rad utfästelser från säljarens sida kopplade till säljaren och till målbolagets skick. Syftet med reglerna är att fördela risk och ansvar, och därmed peka på vad säljaren kan hållas ansvarig för. Om en garanti visar sig vara felaktig kan köparen, beroende på avtalets utformning, ha rätt till ersättning från säljaren. Därför är det viktigt att säljaren noggrant går igenom garantierna mot den information som har lämnats i DD-processen.

Beroende på hur affären är strukturerad brukar en rad andra avtal förhandlas i samband med avtalsfasen. Om säljarna t.ex. ska återinvestera en del av köpeskillingen kan även återinvesteringsreverser, aktieägaravtal och liknande behöva granskas och förhandlas. Normalt sett finns det inte så stort förhandlingsutrymme för en säljare kring just återinvesteringsdokumenten, men det är viktigt att säljaren skapar sig en förståelse för vilka åtaganden kring t.ex. konkurrens- och överlåtelsebegränsningar som finns i aktieägaravtalen.

4.      Tillträdet

Beroende på förutsättningarna för aktieöverlåtelsen så kan köparen samma dag som aktieöverlåtelseavtalet skrivs under eller vid ett senare datum som parterna kommer överens om. Ett senareläggande av tillträdesdagen sker normalt om parterna behöver vidta särskilda åtgärder under tiden mellan att aktieöverlåtelseavtalet skrivs på och att aktierna tillträds. Det kan t.ex. vara att särskilda myndighetsgodkännanden behöver inhämtas, eller att omstruktureringar behöver ske i säljarkoncernen innan aktierna ska tillträdas.

Tillträdet i sig följer en särskild process där vissa aktiviteter genomförs och dokument utbyts mellan köpare och säljare. Det handlar i regel om att:

• Köparen betalar ut köpeskillingen till säljaren.

• Säljaren ser till att aktieboken uppdateras så att köparen är införd som ägare och överlämnar aktieboken till köparen.

• Om aktiebrev finns överlämnas dessa till köparen

• En generalfullmakt utfärdas av målbolagets befintliga styrelse, där någon av köparen utpekad person får rätt att företräda målbolaget innan det att en styrelseförändring registrerats hos Bolagsverket

• Den styrelse som säljaren har tillsatt överlämnar avgångsförklaringar och ställer styrelseplatserna till förfogande

• Köparen håller bolagsstämma i målbolaget och utser nya styrelseledamöter och / eller revisor som därefter anmäls till Bolagsverket

I och med att inskrivandet i aktieboken och eventuella aktiebrev är beviset på att någon äger aktier, är det överlämnandet av aktiebreven alternativt införandet i aktieboken som legalt fullbordar överlåtelsen av aktierna. 

Inför tillträdet upprättas normalt en tillträdesagenda som föreskriver de aktiviteter som ska genomföras för att fullborda tillträdet av aktierna. När samtliga dessa aktiviteter har fullbordats undertecknar parterna tillträdesagendan.  Tillträdesagendan fungerar därmed som en praktisk checklista och ett bevis på att parterna har genomfört de åtgärder som krävs för att affären ska slutföras.