Tilläggsköpeskilling vid företagsförvärv – vad innebär det och vilka risker finns?

Vid företagsförvärv kan köpare och säljare ha olika syn på målbolagets värde och framtida utveckling. För att överbrygga skillnaden mellan säljarens förväntningar och köparens värderingsrisk kan en modell med tilläggsköpeskilling användas som en del av köpeskillingen. En tilläggsköpeskilling innebär att en del av köpeskillingen görs beroende av målbolagets framtida utveckling och betalas vid ett senare tillfälle. Konstruktionen kan underlätta förhandlingarna, men medför också juridiska och kommersiella risker som parterna bör vara uppmärksamma på.

Vad innebär en tilläggsköpeskilling?

Det är en villkorad tilläggsköpeskilling vid ett företagsförvärv, där säljarens rätt till ytterligare betalning efter tillträdet är beroende av hur det förvärvade bolaget utvecklas under en viss period. Tilläggsköpeskillingen kan exempelvis kopplas till omsättningsmål eller EBITDA-mål.

Om tilläggsköpeskilling används i en konstruktion där en säljare fortsatt kommer att arbeta i det sålda målbolaget är det viktigt att beakta de skatterättsliga konsekvenserna av tilläggsköpeskillingen. En tilläggsköpeskilling kan under vissa förutsättningar anses utgöra ersättning för säljarens fortsatta arbete och därmed beskattas som tjänst, vilket leder till ett högt skattetryck för säljaren. Vid bedömningen av hur tilläggsköpeskillingen ska betraktas skattemässigt blir bland annat villkoren kopplat till den fortsatt anställningen relevanta, t.ex. att säljaren som blir kvar i verksamheten har en marknadsmässig lön för den specifika tjänsten och att beloppet som tilläggsköpeskillingen potentiellt kan leda till är så pass högt att det är osannolikt att det skulle betraktas som en bonus eller liknande för utfört arbete. Hur tilläggsköpeskillingen fördelas mellan säljarna om det finns flera säljare kan också få betydelse, t.ex. är det viktigt att alla säljare får ta del av tilläggsköpeskillingen. 

Vad är viktigt att tänka vid formuleringen av en tilläggsköpeskilling?

Hur beräknas tilläggsköpeskillingen?

När principerna för en tilläggsköpeskilling ska formuleras i avtalet är det viktigt att vara noggrann med att formulera vilka omständigheter som ska utlösa betalning. Det är därför av betydelse att parterna definierat om det är specifika resultatenheter som ska beaktas i beräkningen av omsättningen, om vissa koncerninterna transaktioner ska inkluderas eller exkluderas och att det finns tydliga definitioner på vilka poster som ska beaktas i en eventuell EBITDA-beräkning. Det är också viktigt att parterna är överens om vilka redovisningsprinciper som ska användas för att beräkna mätetalen, så att en köpare inte kan välja att förändra redovisningsprinciperna under perioden på ett sätt som kan påverka hur mätetalen beräknas. Avtalet bör även tydligt reglera hur länge perioden som berättigar till tilläggsköpeskilling löper, om tilläggsköpeskillingen är begränsad till ett visst belopp samt när den ska beräknas och betalas.

Köparens handlingsutrymme

För att undvika att köparen genomför förändringar i målbolagets verksamhet som påverkar säljarens möjlighet att erhålla en tilläggsköpeskilling negativt, är det viktigt att i avtalet reglera köparens handlingsutrymme under perioden. En sådan reglering måste balansera dels säljarens intresse av att skydda tilläggsköpeskillingen och köparens intresse av att kunna fatta affärsmässigt motiverade beslut om verksamheten.

Kontroll och informationsrättigheter

Eftersom säljaren efter tillträdet som huvudregel förlorar kontrollen över målbolaget är det viktigt att avtala om säljarens rätt till insyn i målbolagets verksamhet under earn-out-perioden. Parterna behöver därför inkludera reglering kring säljarens rätt att ta del av information, eller att inneha en så kallad observationsplats i styrelsen under perioden. Därtill behöver regleringen kring tilläggsköpeskillingen ha tydliga regler och tidsfrister kopplat till att säljaren ska få ta del av det räkenskapsmaterial som beräkningen av tilläggsköpeskillingen baseras på och att säljaren ska ha rätt att ta del av det underliggande material som är nödvändigt för att verifiera beräkningen.

Tvistlösning

En annan central del i regleringen av earn-outen är att parterna bör avtala om en process kring hur oenigheter ska hanteras om parterna inte kan komma överens om beräkningen. Parterna kan t.ex. på förhand komma överens om att en oberoende expert ska avgöra oenigheter kopplat till redovisningsfrågor, men att andra former av avtalsbrott ska hanteras genom skiljeförfarande eller domstol.

 Vanliga fallgropar

• En vanlig fallgrop vid avtalsförhandlingarna är att parterna fokuserar för mycket på den matematiska formeln, men glömmer bort att reglera hur verksamheten får bedrivas under perioden.

• Ett annat vanligt problem är att parterna inte har definierat termer vilket gör att parterna har olika ingångsvärden vid beräkningarna av tilläggsköpeskillingen.